Vandring i Bonässkogen

I höstas vandrade jag tillsammans med en väninna och våra bebisar runt Ätjärn i Bonässkogen. En fin och enkel vandringsstig som leder längs tjärnen och knappt har några stigningar men desto mer fina utsikter. Även med bebisarna i bärselen var den enkel att vandra för oss. Nu, efter att vintern har lossnat sitt grepp kring regionen, tänkta jag ta med min mamma på den fina vandringen. När vi började gå i skogen mot tjärnen visade det sig dock att det fortfarande var mycket snö kvar i trakten och innan vi kom fram till Ätjärn hade vi redan reviderat planen. Istället av att kämpa oss vidare genom snön började vi vandra längs granntjärnen Musi. Där gick vi längs vattnet för att kolla hur långt det går att ta sig på det sättet. Bra idé, vi tog oss faktiskt runt hela tjärnen på det sättet!

 

Det blev ett riktigt litet näräventyr med tanke på att det inte gick att följa en vandringsstig. Istället följde vi strandlinjen eller gick rakt genom skogen över stockar och mossa och lingonbuskar. En gång fick vi korsa ett snöfält där vi sjönk in till knäna vid nästan varje steg. Men vad gör lite snö i skorna när man skrattar så det ekar i skogen? Efter snöfältet hittade vi till och med vandringsstigen som vi följde en bit tills vi kom till stranden som ligger vid norra delen av Musi. Jag har bra minnen på den stranden från sommarutflykter, här kan man bada så fint! Inte nu dock, isen låg kvar på sjön, men sandstranden var varm från solen och de gamla tallarna kastade en skön skugga som kändes inbjudande. Vi bestämde oss för att ta rast och äta picknick under tallarna. Momo övervakade processen noggrant och hoppades att vi skulle tappa mat, men icke!

Efter maten kände vi inte direkt för att fortsätta, det var ju så härligt att sitta där, så vi tog fram våra täljknivar. Jag tänkte tillbaka till min barndom när vi skar dekorationer i hasselnötpinnar med våra små fickknivar för att sedan grilla korv eller pinnbröd med dem i lägerelden.

Till slut kände vi att benen ville gå igen så vi packade ihop och fortsatte på den markerade leden. Den gick längs östra sjökanten och ledde söderut mot vår startpunkt igen. Vi märkte rätt snabbt att det var mer snö på denna sida av tjärnen. Efter att vi kom förbi några sommarstugor gick vi ner till tjärnen och fortsatte vid vattenlinjen igen. Här stod det små, döda träd utan krona vilket gav en märklig känsla. Snart blev snön djupare även här och vi fortsatte inne i skogen där vi fick kämpa oss genom snö igen. Inga problem för Momo som var så lätt att hon kunde gå på skaren.

Till slut kom vi fram till lilla bukten Musilok. Här gick vi ute i solen igen och när vi hade gått runt kom vi till några små stugor. Här har vi varit förut på en vacker höstdag när vi letade efter svamp. Härifrån kunde vi delvis följa en skogsväg där skotrar hade åkt så att vi inte sjönk in. På det sättet tog vi oss problemfritt förbi sista delen av tjärnen och sedan tillbaka till bilen.

Efter den långa vintern var det riktigt härligt att vandra i solsken genom skogen även om snön fortfarande var för djup för att följa hela vandringsstigen. Men snart är det möjligt! Jag gillar både stigen runt Ätjärn (vita markeringar) och Musi (gröna markeringer), riktigt fina miljöer på båda turer. Jag planerar redan att komma tillbaka i sommar för att vandra runt Musi igen med Mattis i bärselen. Stigen är plan och enkel att gå så då kan han gå kortare sträckor själv. Och stranden på halva sträckan är den perfekta rastplatsen. Är det fint väder kan man passa på att bada här innan man fortsätter!

Vägbeskrivning

I Bonäs lämnar man huvudgatan och svänger vänster in i Björkavägen, åker uppför kullen och förbi gamla kapellet. Sedan följer man vägen ca 2,8 km, efter att man passerat Lintjärn finns det en väg till höger. Här kan man parkera bilen eller fortsätta försiktigt en bit till. Vägen leder förbi lilla skogstjärnen Lusi där man också kan parkera. Härifrån fortsätter man gå på vägen tills nästa tjärn dyker upp till höger, det är Musi. Vandringsstigen går att följa härifrån åt två håll. Tar man höger kommer man till några stugor efter några hundra meter, stigen fortsätter efteråt (grön markering).

Vill man istället vandra runt Ätjärn fortsätter man förbi Musi. Snart kommer man till en trevägskorsning med träd i mitten. Här svänger man in på vänstra skogsvägen och sedan ganska direkt in till höger i skogen. Här hamnar den vitt markerade stigen på vägen så man kan gå åt två håll. Min tipps är att ta den andra stigen som leder vänster om lilla myren. På det sättet rundar man nästan hela sjön innan man kommer till badstranden där det även finns ett slogbod.

Båda stigar är ungefär 4,5 km långa och perfekta för familjer med barn.